Vi blir annorlunda med tiden

Dagen har spenderats i ryggläge på soffan trots att vädret har varit fint. Jag har bara inte direkt orkat eller haft lust att göra något. Jag har tittat på en föreläsning som var inspelad. Koncentrationen låg inte nog i toppen och det lär bli så att jag får titta på den en gång till. Dessutom lyssnade jag bara på den så det blev inga anteckningar. Vet inte direkt hur jag blivit som jag är just nu. Inte sugen på att göra något. Pallade inte ens hänga med dom andra igår kväll när de grillade utan jag stannade här inne och bara funderade på en hel del saker och ting.

Lyssnar på radion och en låt som jag inte direkt känner till, någon ny låt lär det vara (tror jag...)

"I need your love
I need your time
when everything is wrong
you make it right..."

Budskapet ligger kanske i dom raderna? Eller inte. Jag är nöjd med mitt val med att vara utan en kille just nu. Jag är fri att göra det jag vill men jag gör det ändå inte. Det var i januari jag och T tog våra egna spår och har inte direkt varit i kontakt med varandra sedan dess. Det var vårt gemensamma beslut och det fanns inte någon större drama kring det. Det var en rätt så lång relation vi hade med både bra och dåliga dagar. Men vi fanns där alltid för varandra. Vi var rätt så annorlunda på flera sätt och vis. Jag var en elitsatsande idrottare som pluggade idrott och medicin medan han var inte alls sportig (han till och med ogillade all fysisk aktivitet) och han pluggade maskinteknik. Han var vegan och jag en köttätare. Han en tysk och jag en sverigefinländare. Det var två världar som krockade ibland men det störde inte så mycket. Vad hade jag och T gemensamt då? Ja, vi båda kunde flera språk och hade bott utomlands.

Nu har det gått några månader sedan det blev bara jag och inte längre vi. Jag har inte hunnit fundera på det himla mycket än. Det var ju mitt på skidtävlingssäsongen och direkt efter skidsäsongen var slut drog orienteringssäsongen igång. Det har blivit minst en tävling varenda vecka och massa plugg och annat. Jag är van med att vara själv igen men jag har bara insett att T har ändrat sig en del sedan januari (iaf vad jag läst mellan raderna på Facebook). Han har till och med börjat träna, han var med på Vikingarännet, han sprang Göteborgsvarvet, han tagit gröna kortet i klättring och lagt en bild på sig själv på Facebook. Han kunde aldrig ens tänka på att göra dessa saker när vi var fortfarande ihop. Han var inte någon idrottsmänniska och han ville inte ha bilder på sig själv på Facebook. Det var nu bara ett par saker som jag märkt.

Kanske jag har också ändrats? Ja det har nog hänt. Jag har sprungit nästan alla orienteringsdeltävlingar under säsongen hittils (vilket jag inte satsat på så här mycket...) och jag sprang tjejmilen i maj även om jag "hatar" löpning pga mitt knä.