En fjällpromenad

Jag tog en promenad runt fjällområdet där jag bott. Det känns lika konstigt varenda gång. Det är längtan, det är alla fina (och mindre fina) minnen från den tiden. Det var saknad men det var också glädje. Det var där jag bodde i några år när jag gick gymnasiet. Den tiden var tuff, inte bara fysiskt utan mestadels psykiskt. Den tiden gav mig ibland ett dåligt självförtroende som följer mig forfarande periodvis. Specielt när det gäller vissa saker, som idrott. Jag litar inte på det jag gör eller hur jag gör. Jag vill inte vara synlig för andra men å andra sidan vill jag det. Jag vill visa för mig själv att alla de elaka ord jag fick höra under den tiden i mitt liv är inte sant, jag vill visa för mig själv att jag kan lyckas i livet, lyckas med idrotten och med mina egna mål. Det finns inte en möjlighet att misslyckas. Jag vill vara vinnare, i slutändan.

Men jag är inte säker, mitt självförtroende ligger inte på toppen just nu.

// M